Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘välfärdsmått’

Sverige i skattetopp” basunerar Dagens Industri ut idag.  Det är OECD som publicerat statistik över hur mycket skatt som tas ut i OECD-länderna och på listan som innehåller 30 länder intar Sverige en hedrande andraplats efter vinnaren Danmark.

Vad Dagens Industri utelämnar är relevansen av skatteuttaget i relation till andra mått som exempelvis livslängd, utbildning, inkomstfördelning osv osv. En liten hint kan man få av raderna

Lägst skattetryck bland de 30 OECD-medlemmarna hade förra året Mexiko och Turkiet.

Dvs nästan alla läsare inser nog att den genomsnittliga levnadsstandarden i Mexico och Turkiet inte riktigt kan jämföras med skandinaviska förhållanden (det skulle vara vädret då… ;-).

Men som vanligt är det alltid mer givande att gå till källan vilket i det här fallet är OECD som själva kommenterar skatteuttaget med att

Tax-to-GDP ratios are a reflection of government choices in fiscal policy, which can play a redistributive role that evens out inequalities. Despite Denmark’s high tax-to-GDP burden, surveys regularly report a high level of contentment among Danish citizens with the nation’s egalitarian society. By contrast, Mexico’s low tax-to-GDP ratio reflects a lack of redistributive policies and hinders the government’s ability to invest in the physical and social infrastructure that is required for a sustainable growth path.

Dvs OECD påpekar att man åtminstone i extremfallen Danmark och Mexico kan se att vissa skillnader i levnadsvillkor för medborgarna förmodligen hänger ihop med nivån på skatteuttag – en kommentar som delvis balanserar upp rubriken som är Denmark, Sweden still the highest-tax OECD countries.

Så en naturlig följd av konstaterandet att vi i Sverige ligger i topp när det gäller skatteuttag är ju – vad får vi egentligen för alla skattepengar som staten, landstingen och kommunerna tar ut? Har vi högre, lägre eller jämförbar välfärd jämfört med länder med liknande skatteuttag eller är vi överbeskattade?

Som jag tidigare kommenterat i mitt blogginlägg Lyckoindex som komplement till BNP? finns ett antal mått som kan användas för att försöka mäta välfärden i ett land. Vi har dels de vanligaste ekonomiska måtten BNP per capita och BNI per capita som iofs snarare mäter produktion och inkomst än just ”välfärd” men vi har också index som mäter andra faktorer än enbart ekonomiska som exempelvis HPI (Human Poverty Index) och HLE (Happy Life Expectancy).

Och det visar sig att Sverige ligger bra till när det gäller många av måtten. Tittar man exempelvis på HPI ligger Sverige bäst till (en karta finns HÄR), ser man till HLE låg Sverige tvåa, åtminstone under 90-talet (Bara Nederländerna låg före – man kan ju undra varför? 😉 ) , i ZUMAs välfärdsindex ligger Sverige etta bland EU-länderna, i Estes´ WISP (Index of Social Progress) ligger vi etta (med reservation för eventuellt uppdaterade index – jag har hämtat informationen från SCB’s rapport om Index för Internationella Välfärdsjämförelser från 2004).

Kanske något för media att plocka upp nästa gång skatteuttaget redovisas?

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Read Full Post »

Bruttonationalprodukten, dvs värdet av den totala ekonomiska aktiviteten i ett land, ofta uttryckt ”per capita” dvs per person/invånare i ett land, har länge använts som ett sk ”välfärdsmått” vid jämförelse av levnadsstandarden mellan länder. Sverige har enligt detta mått ibland klättrat och ibland ”halkat nedåt” i den sk ”välfärdsligan”.

Måttet har, med rätta, kritiserats för att vara ett alldeles för trubbigt och otillräckligt mått av välfärden. Själva BNP-måttet har egentligen aldrig varit ämnat att användas till att mäta välfärden utan endast det som framkommer av namnet – dvs just värdet och utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten och i och med detta ett rent materiellt mått.

Som välfärdsmått missar BNP en hel del. All produktion beräknas enligt någon form av marknadsvärde, dvs eventuella negativa effekter som kan uppkomma av exempelvis vapenproduktion tas ej med och man mäter inte heller obetalt arbete eller fritidsaktiviteter. Måttet inkluderar inte heller icke-ekonomiska faktorer som livslängd, utbildning, miljö, demokrati, jämlikhet osv.

Forskare har försökt plocka fram alternativa index i försök att spegla någon form av ”välfärd” på ett bättre sätt än vad BNP per capita gör.

FN har till exempel tagit fram något de kallar HPI – Human Poverty Index – baserat på fyra ”negativa” faktorer vilket resulterar i ett index där låga värden indikerar hög välfärd. Enligt HPI ligger Sverige etta i världen.

Ett annat välfärdsindex är ett som ZUMA plockat fram för att jämföra välfärden i EU-länder och där man förutom BNP per capita tagit hänsyn till bland annat hur mycket pengar man lägger på utbildning, jämställdhet i arbetslivet, barndödlighet, arbetslöshet, livslängd, miljö osv. Även här hamnar Sverige i topp.

Det finns fler exempel på index som visar mer än bara materiella värden och till och med inkluderar hur människor faktiskt upplever sina liv. HLE – eller Happy Life Expectancy är ett sådant index där respondenten får svara på frågan ”hur nöjd man
är med sitt liv i sin helhet” och där landets genomsnittliga svar på frågan multipliceras med medellivslängden för att på så sätt skapa ett index.

Miljöpartisten Max Andersson från Göteborg har som första parlamentariker i Sverige föreslagit att man borde införa någon form av lyckoindex som ett komplement till BNP-måttet.

Läs mer i SCBs rapport om Index för Internationella Välfärdsjämförelser av Joachim Vogel och Michael Wolf

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Read Full Post »