Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sverige’

The Economist bloggar från ett soligt Stockholm med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU och kommenterar under rubriken ”the hyper-competent Swedes take charge”:

”It is frustrating being a Swedish liberal, because most visitors who compare Stockholm to their home cities conclude that Stockholm looks the better run. Visible public services all work so well, the streets are filled with fit, well-dressed people, and Swedish children all look so healthy and happy. Even tougher parts of town, with heavy immigrant populations, are strikingly nicer than their equivalents in London or Paris.”

Ja, analysen kan tyckas ytlig och visst har vi problem även i offentligt utförd verksamhet men trots allt – någonting rätt måste vi i alla fall ha gjort.

Europe: the hyper-competent Swedes take charge | Charlemagne’s notebook | Economist.com

Shared via AddThis

Tipstack till Johan Norberg.

Read Full Post »

eller omställning på ren svenska är mottot för en av grenarna i den nya klimatrörelsen.  Transition Town startades i England för några år sedan och syftet med rörelsen är att ställa om samhället i en fossilfri och mer miljövänlig riktning.

Rörelsen har sedan dess spridits över världen och en svensk variant av nätverket, Transition Sweden, startades nyligen och har redan haft lite aktiviteter i Stockholmstrakten.

Men det är inte bara miljörörelsen som jobbar för en omställning av samhället. SVT lanserar idag sin klimatsajt med just namnet Ställ Om.  SVT har intervjuat en av eldsjälarna bakom Transition Sweden, Jan Forsmark som på frågan vad det är som är så bra med Transition Town-konceptet svarar bland annat:

– Rörelsen är demokratisk och bygger på människors initiativkraft. Det finns inte heller någon färdig organisation, utan man utgår från insikten om att vi står inför två svåra utmaningar: oljetoppen (peak oil) och klimatförändringarna. Med detta som bas bildar man arbetsgrupper kring konkreta frågor, som kan variera från plats till plats.

Omställningen har redan börjat. Nätverket hade ett inledande möte på Café Tellus i Midsommarkransen i Stockholm för ett par veckor sedan och intresset från allmänheten var stort. Stay tuned.

Read Full Post »

En bild säger mer än tusen ord. SCB publicerade igår siffror över hushållens disponibla inkomster (se pressmeddelandet HÄR). Enligt pressmeddelandet har

gapet aldrig varit större mellan de med låg respektive hög inkomst

Den största ökningen av inkomsterna för de allra rikaste har faktiskt skett under socialdemokratisk regering – medan ökningen planat ut under den borgerliga. En cyniker skulle kanske säga att det spelar mindre roll vilken regering vi har – om den är borgerlig eller socialdemokratisk – politiken blir densamma ändå. Oavsett vilket gäller tydligen Jesu visdomsord fortfarande:

Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har. – Matteus 13:12

”that’s how it goes. Everybody knows…”

– Leonard Cohen i låten ”Everybody Knows” från plattan ”I’m Your Man”

Read Full Post »

Sverige i skattetopp” basunerar Dagens Industri ut idag.  Det är OECD som publicerat statistik över hur mycket skatt som tas ut i OECD-länderna och på listan som innehåller 30 länder intar Sverige en hedrande andraplats efter vinnaren Danmark.

Vad Dagens Industri utelämnar är relevansen av skatteuttaget i relation till andra mått som exempelvis livslängd, utbildning, inkomstfördelning osv osv. En liten hint kan man få av raderna

Lägst skattetryck bland de 30 OECD-medlemmarna hade förra året Mexiko och Turkiet.

Dvs nästan alla läsare inser nog att den genomsnittliga levnadsstandarden i Mexico och Turkiet inte riktigt kan jämföras med skandinaviska förhållanden (det skulle vara vädret då… ;-).

Men som vanligt är det alltid mer givande att gå till källan vilket i det här fallet är OECD som själva kommenterar skatteuttaget med att

Tax-to-GDP ratios are a reflection of government choices in fiscal policy, which can play a redistributive role that evens out inequalities. Despite Denmark’s high tax-to-GDP burden, surveys regularly report a high level of contentment among Danish citizens with the nation’s egalitarian society. By contrast, Mexico’s low tax-to-GDP ratio reflects a lack of redistributive policies and hinders the government’s ability to invest in the physical and social infrastructure that is required for a sustainable growth path.

Dvs OECD påpekar att man åtminstone i extremfallen Danmark och Mexico kan se att vissa skillnader i levnadsvillkor för medborgarna förmodligen hänger ihop med nivån på skatteuttag – en kommentar som delvis balanserar upp rubriken som är Denmark, Sweden still the highest-tax OECD countries.

Så en naturlig följd av konstaterandet att vi i Sverige ligger i topp när det gäller skatteuttag är ju – vad får vi egentligen för alla skattepengar som staten, landstingen och kommunerna tar ut? Har vi högre, lägre eller jämförbar välfärd jämfört med länder med liknande skatteuttag eller är vi överbeskattade?

Som jag tidigare kommenterat i mitt blogginlägg Lyckoindex som komplement till BNP? finns ett antal mått som kan användas för att försöka mäta välfärden i ett land. Vi har dels de vanligaste ekonomiska måtten BNP per capita och BNI per capita som iofs snarare mäter produktion och inkomst än just ”välfärd” men vi har också index som mäter andra faktorer än enbart ekonomiska som exempelvis HPI (Human Poverty Index) och HLE (Happy Life Expectancy).

Och det visar sig att Sverige ligger bra till när det gäller många av måtten. Tittar man exempelvis på HPI ligger Sverige bäst till (en karta finns HÄR), ser man till HLE låg Sverige tvåa, åtminstone under 90-talet (Bara Nederländerna låg före – man kan ju undra varför? 😉 ) , i ZUMAs välfärdsindex ligger Sverige etta bland EU-länderna, i Estes´ WISP (Index of Social Progress) ligger vi etta (med reservation för eventuellt uppdaterade index – jag har hämtat informationen från SCB’s rapport om Index för Internationella Välfärdsjämförelser från 2004).

Kanske något för media att plocka upp nästa gång skatteuttaget redovisas?

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Read Full Post »

DN rapporterar idag om de 40 miljarder kronor som Sverige årligen spenderar på försvaret – en kostnad som blir allt svårare att motivera för det svenska folket.

Det svenska försvaret har genomgått stora förändringar de senaste åren. Samtidigt som allt färre gör lumpen kostar försvarsteknologin allt mer. Sedan det kalla kriget tog slut har den externa hotbilden förändrats och ett försvar liknande det Sverige hade tidigare kan inte längre motiveras. Från fokus på ett invasionsförsvar går utvecklingen mot allt fler internationella insatser i samarbete med EU eller FN.

Medan företrädare för försvaret ordkrigar med försvarsdepartementet om ekonomisk styrning och uppföljning är det intressant att fundera över hur vi enklast och effektivast ska hantera vårt försvar i en värld som blir allt mer förändrad och globaliserad.

En idé som vuxit fram de senaste åren men som ännu inte fått fäste vare sig inom politiken eller försvarsmakten är tanken att världens länder överlåter sitt försvar åt FN. Fördelar detta skulle kunna innebära är flera. Förutom lägre kostnader genom mer effektivt utnyttjande av försvarsresurser globalt sett skulle man också på sikt kuna uppnå samma effekt som vi redan uppnåt på nationsnivå – dvs ett monpol på användandet av militära medel som ersättning för den anarki som fortfarande mer eller mindre gäller stater emellan.

Den förra regeringens proposition 2004/05:5 om försvaret – Vårt Framtida Försvar – kan du läsa HÄR

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , ,

Read Full Post »

DN rapporterar idag om ”Turismen som ett växande klimathot” i en artikel baerad på resultat av forskning från en internationell grupp forskare som studerat miljöeffekterna av turism.

En av forskarna som deltagit i framtagandet av rapporten, Paul Peters – professor i uthållig transport och turism, hävdar bland annat att:

Om turismen fortsätter växa i nuvarande takt kommer alla världens avtal om utsläppsminskningar att gå om intet.

Den främsta anledningen är enligt Peters att flyget andel av transporterna relaterade till turism ökar samtidigt som turismen i världen expanderar kraftigt.

För att komma tillrätta med utsläppen från de ökade flygtransporterna föreslår Peters en helt separat handel med utsläppsrätter för flygindustrin vilket han tror skulle kunna pressa industrin till nya tekniska lösningar.

Låter ju som en bra idé och förslaget är helt klart värt att satsa på. Men personligen tror jag det krävs mer än så. Framför allt är det nödvändigt med bra och snabba alternativ till flyget – inte bara för turister utan också för affärsresenärer och frakter.

De flesta inser nog att färre transporter knappast är önskvärt i dagens samhälle. Vi har alla vant oss vid att dricka vin från Sydeuropa, Sydafrika eller Sydamerika, vi importerar frukt och grönsaker från alla världens hörn och vill se andra delar av världen än ett grått och regnigt Sverige.

Men en hel del av transporterna som sker via flyg skulle säkert gå att ersätta med tågtransporter om förutsättningarna för tåget vore lite bättre. Att resa med tåg från Stockholm till London tar med dagens trafik närmare ett dygn jämfört några timmars flygtid.

Därför borde järnvägsnäten byggas ut – förslagsvis till snabbspår mellan exempelvis alla större europeiska städer. Om man skulle kunna få upp hastigheten till 500 kilomter i timmen skulle en tågresa från Sverige till södra Frankrike plötsligt bli ett tänkbart alternativ till solsemestrar till Kanarieöarna.

Intressant?

Read Full Post »

Så har då till slut regeringens förslag till en ny biståndspolitik presenterats. Efter mycket diskussion om en omläggning av biståndspolitiken varvat med diverse biståndskritiska uttalanden från ansvariga ministern Gunilla Carlsson levererar regeringen resultatet från nästan ett års arbete under rubriken ”Det nya utvecklingssamarbetet”.

Grundtanken bakom förändringen har enligt regeringen varit att koncentrera Sveriges biståndsresurser där de gör bäst nytta – ”Sverige ska göra det vi är bäst på” och baserat på ett 20-tal bedömningsgrunder har man bland annat kommit fram till en ny lista på länder dit det bilaterala biståndet kommer att gå framöver. Totalt rör det sig om 34 länder jämfört med tidigare drygt 70 länder.

Att antalet länder som berörs av Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete blir färre är kanske inte så mycket att orda om – leder det till ett effektivare bistånd med bättre resultat är det naturligtvis bra.

Tre kategorier länder kommer fortsättningsvis att prioriteras, dels länder där Sverige ska bedriva långsiktigt utvecklingssamarbete, dels länder som antingen befinner sig eller nyligen har befunnit sig i konflikt samt slutligen länder i Östeuropa där Sverige ska bedriva reformsamarbete. Enligt biståndsministern kommer mest bistånd gå till de fattigaste länderna vilket är logiskt.

Flera ideella organisationer som jobbar med bistånd har de senaste månaderna kritiserat regeringen för alldeles för liten insyn och påverkan i förändringsarbetet – översynen av biståndet uppges ha varit en mer eller mindre sluten process.

Mycket arbete återstår dock – landkoncentrationen är bara ett första steg i det förändrade biståndstänkandet – och förhoppningsvis kommer berörda organisationer att få mer att säga till om i den fortsatta processen. Utvecklingssamarbetet är en långsiktigt process som kräver förankring hos berörda parter – inte bara hos den part som tar det slutgiltiga beslutet, dvs regeringen.

Läs mer:

Gunilla Carlssons debattartikel i DN 20070827: ”Vi slopar biståndet till Kina och Vietnam

Regeringens hemsida: Pressinbjudan ”Biståndet ska göra nytta

Intressant? Andra bloggar om: , , , , , ,

Read Full Post »

Older Posts »