Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘musik’

Happy New Year!

och hejdå till 2008 som varit ett märkligt år på många sätt med finanskris, lågkonjunktur och amerikanskt presidentval varvat med sedvanliga konflikter i olika delar av världen…

Som vanligt knåpar kritiker och bloggare ihop årsbästalistor av diverse slag – jag nöjer mig med en fullängdsplattelista den här gången som ser ut ungefär enligt nedan. Ses 2009!

The Last Shadow Puppets: för 60-talskänsla utan retrovarning
Glasvegas: inte bara för att dom kommer från Glasgow… 😉
Erykah Badu – New Amerykah: för den sköna blandningen av politik och fantastiskt sväng
The Breeders – Mountain Battles: som Pixiessubstitut
Kanye West – 808’s & Heartaches: för att han är Kanye West
TV on the Radio – Dear Science, : för en fantastisk tredjeplatta
Rokia Traoré – Tchamantché: för årets bästa Malisväng och en fantastisk spelning på Stockholms kulturfestival
Damon Albarn – Monkey: för en musikalisk kreativitet som aldrig verkar ta slut
Lil Wayne – Tha Carter III: hip hop när den är som bäst
Goldfrapp – Seventh Tree: Alison och Will gör flummig psykedelisk folkmusik för 2000-talet

För fler årsbästa av olika slag kolla gärna in alltid läsvärda kulturbloggaren Kamferdroppar och musiktipsaren Add some music.

Read Full Post »

Dun Dun

Talking Drum

Kommer ihåg att jag första gången hörde det lite underliga ljudet av en Talking Drum på nån gammal discoplatta när jag gick på högstadiet och att jag undrade vad det var för märkligt instrument percussionisten Paulinho da Costa ibland använde sig av. Talking Drum? Hrm… på det glada 80-talet fanns inget internet och inget enkelt sätt för en fjortonåring att ta reda på mera om instrumentet så med tiden glömde jag helt av den ”pratande trumman”.

Men så råkade jag av en händelse få syn på ett exemplar under en resa i Mali förra året. En snubbe i vårt ressällskap hade köpt en ”Dun Dun” och förevisade en kväll den märkliga tingesten sittandes utanför vårt tält i Essakane utanför Timbuktu. Jag blev helt fascinerad av detta nästan sjungande instrument och bestämde mig för att försöka leta upp ett exemplar så fort vi rest vidare till Mali’s huvudstad Bamako.

Väl i Bamako gick tiden och det var inte förrän på eftermiddagen samma dag som vi skulle resa hem igen som jag lyckades ta mig till ”Mali Kan” – en musikaffär ganska nära la Mission Catholique där vi bodde – i hoppet om att få med mig en ”Dun Dun” hem till Sverige.

”Dun Dun” är en trumma som utvecklades av Yoruba-folket och den användes både som kommunikationshjälpmedel och som ett hyllningsinstrument vid kungliga högtider. Namnet, ”Dun Dun”, betyder alltså den pratande trumman, och kommer sig av ljudet som genom att man klämmer trumman under armen medan man spelar på den varierar i tonläge precis som en människoröst.

Efter en tur bak på en motorcykel med ägaren till Mali Kan – Rusty Eklund – kom vi till slut fram till snubben som bland annat tillverkar Mali Kan’s ”Dun Duns”. Trumman på bilden var den enda han hade färdig för tillfället så den fick det bli och några dygn senare följde den med sin nya ägare hem till Göteborg.

Read Full Post »