Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Uncategorized’ Category

Det är vanligare att människor är utsatta för risk för fattigdom eller social utestängning i glesbefolkade områden i EU jämfört med tätare befolkade områden. Men variationen mellan länderna är stor och det finns länder där risken är högre i städerna.

EU-var-fjarde-ar-fattig-i-glesbygd

EU har som mål att minska fattigdomen i Europa till år 2020. För att följa upp målet använder man ett övergripande mått bestående av tre indikatorer för att mäta vad de definierar som risk för fattigdom eller social utestängning. Den första, risk för fattigdom, beskriver vilka inkomster människor har i relation till andra. Den andra indikatorn, allvarlig materiell fattigdom, försöker fånga brister i materiell standard. Det tredje måttet, låg arbetsintensitet, tar fasta på personer som ingår i hushåll där de som är i arbetsför ålder har arbetat mindre än 20 procent av möjlig arbetstid. Personer som ingår i någon av de här grupperna anses leva i fattigdom eller social utestängning.

123milj

Enligt denna definition levde nästan var fjärde EU-invånare, eller 123 miljoner personer, i risk för fattigdom eller social utestängning 2013. För Sverige var motsvarande andel 15 procent eller drygt 1,4 miljoner personer.

Det är vanligare att unga, kvinnor, lågutbildade och arbetslösa lever i risk för fattigdom eller social utestängning. Men förutom dessa så kallade socioekonomiska faktorer finns också skillnader när man jämför den del av befolkningen som bor i städer med den del av befolkningen som inte gör det.

När man tittar på hur stor andel av befolkningen som bor i städer eller glesbefolkade områden brukar man använda sig av begreppet urbaniseringsgrad. EU använder tre nivåer av urbaniseringsgrad för officiell statistik: storstad, mindre stad eller förort och glest befolkade områden. Av EU:s befolk­ning bor 42 procent i storstäder, 27 pro­cent i mindre städer ­eller förorter och 31 procent i glest befolkade områden. För Sverige är dessa andelar 40, 31 respektive 29 procent.

Var fjärde i glesbygd riskerar fattigdom eller social utestängning

Risk för fattigdom eller social utestängning i EU28 efter urbaniseringsgrad, antal och andel, år 2013

Ser man till antalet personer som lever i risk för fattigdom eller social utestängning bor 52 miljoner i storstäder, 33 miljoner i mindre städer eller förorter och 38 miljoner i glest befolkade områden.

Invånare i EU:s glest befolkade områden är i större utsträckning än invånare i mindre städer och förorter samt storstäder utsatta för risk för fattigdom eller social utestängning. År 2013 tillhörde 27 procent av befolkningen i glest befolkade områden den här gruppen. I mindre städer och förorter var andelen 22 procent och i storstäder 24 procent.

Små skillnader i Sverige

Risk för fattigdom eller social utestängning i ett urval av länder, efter urbaniseringsgrad, år 2013. Procent

Hur stor andel det rör sig om varierar dock kraftigt mellan de olika länderna. I en stor grupp länder i södra och östra Europa (Bulgarien, Rumänien, Estland, Lettland, Litauen, Grekland, Spanien, Italien, Portugal, Cypern, Kroatien, Ungern, Polen, och Slovakien) är risken för fattigdom eller social utestängning högre bland befolkningen i glest befolkade områden, i vissa fall markant högre. I Bulgarien och Rumänien lever mer än hälften av invånarna i glest befolkade områden i risk för fattigdom eller social utestängning. De är också här skillnaden mellan glest befolkade områden och storstäder är störst, drygt 20 procentenheter.

Det motsatta mönstret finns i en grupp länder i västra Europa (Danmark, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Österrike och Storbritannien). I dessa länder är risken för fattigdom eller social utestängning högre i storstäder. Mest markant är detta i Storbritannien och Österrike, men även i Danmark. Därmed skiljer sig Danmark från övriga nordiska länder som redovisar små skillnader i risk för fattigdom eller social utestängning mellan storstäder och glest befolkade områden.

Begrepp – risk för fattigdom eller social utestängning

Indikatorn risk för fattigdom eller social utestängning består av tre delindikatorer:
•Risk för fattigdom: Ett relativt mått på inkomstfattigdom. Definieras som att leva på en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet.
•Allvarlig materiell fattigdom: Den som inte har råd med fyra eller fler av följande poster lever enligt definitionen i allvarlig materiell fattigdom: kan betala oförutsedda utgifter, har råd med en veckas semester per år, har råd med en måltid med kött, kyckling eller fisk varannan dag, har tillräcklig uppvärmning av bostaden, har kapitalvaror som tvättmaskin, färg-TV, telefon eller bil samt kan betala skulder.
•Låg arbetsintensitet: Hushåll där hushållsmedlemmarna i arbetsför ålder arbetat mindre än 20 procent av möjlig arbetad tid.

Det övergripande måttet, Risk för fattigdom eller social utestängning, inkluderar alla individer som ingår i åtminstone en av grupperna.

Ursprungligen publicerad på http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/EU–var-fjarde-ar-fattig-i-glesbygd/

Read Full Post »

http://www.statistik.at/web_en/about_us/events/eu_silc_conference_2012/index.html

Read Full Post »

frågar sig The Economist i senaste numret och citerar bland annat Paul Krugman som nyligen hävdat att makroekonomi är:

”€œspectacularly useless at best, and positively harmful at worst.”

Det är inte bara den ekonomiska bubblan som spruckit – även nationalekonomins rykte har fått ta stryk av den ekonomiska krisen.

Artikeln tar upp tre huvudpunkter i kritiken mot nationalekonomin. Dels att makroekonomer bidrog till att skapa den senaste finanskrisen, att de helt missade att förutse krisen och slutligen att de inte har en blekaste aning om hur krisen ska lösas.

Man ger kritikerna delvis rätt på åtminstone den första punkten men påpekar samtidigt att alla ekonomer inte varit ”naive believers in market efficiency” och hänvisar bland annat till prominenta ekonomer som Joseph Stiglitz och Andrei Shleifer vilka länge kritiserat huvudfåran av nationalekonomin.

Lite intressant att The Economist som är en av de främsta förespråkarna för ”laissez-faire”, kanske självkritiskt, åtminstone delvis balanserar upp sin normalt ganska enkelspåriga syn på hur ekonomin fungerar även om man naturligtvis samtidigt hävdar att ”the current backlash has gone far too far”.

Personligen tycker jag nog att kritiken av den traditionella nationalekonomin är i huvudsak berättigad. Många ekonomer och politiker verkar ha stirrat sig blinda på de enklaste ekonomiska modellerna i tron att de förklarar i stort sett alla företeelser i samhället. Samtidigt kan jag inte annat än hålla med om en av slutsatserna i artikeln i the Economist:

”Economics is less a slavish creed than a prism through which to understand the world. It is a broad canon, stretching from theories to explain how prices are determined to how economies grow. Much of that body of knowledge has no link to the financial crisis and remains as useful as ever.”

Economics: What went wrong with economics | The Economist

Shared via AddThis

Share
|



var addthis_config = {”data_track_clickback”:true};

Read Full Post »

enligt en rapport från New Economics Foundation som publicerades i lördags. Indexet som används i rapporten kallas för Happy Planet Index och är ett vägt index bestående av tre delindex – medellivslängd, nöjdhet med livet och ekologiskt fotavtryck – dvs något helt annat än BNP-måttet som ibland används som ett mått på välfärd. 

Överst på listan hamnar Costa Rica med en medellivslängd på  78.5 år, livsnöjdhet på 8.0 och ett ekologiskt fotavtryck på 1.7. Sist hamnar inte helt otippat Zimbabwe vars låga ekologiska avtryck på 1.1 tyngs ned av en medellivslängd på 40.9 och en nöjdhetsindex på 2.8. Generellt hamnar världens rikare länder i mitten på listan medan fattiga länder hamnar långt ned och mellanrika länder i topp.

Sverige ligger bra till när det gäller medellivslängd, 80.5 år och är även relativt bra när det gäller nöjdhet med livet med 7.9. Däremot ligger vi inte helt otippat riktigt surt till när det gäller vårt ekologiska avtryck…

Kanske dags att ta tag i förbättringsåtgärder för att lyfta vår placering på listan? 

Tidningen Arbetaren kommenterar rapporten HÄR.

Mer om Happy Planet Index finns på http://www.happyplanetindex.org/

Read Full Post »

The Economist bloggar från ett soligt Stockholm med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU och kommenterar under rubriken ”the hyper-competent Swedes take charge”:

”It is frustrating being a Swedish liberal, because most visitors who compare Stockholm to their home cities conclude that Stockholm looks the better run. Visible public services all work so well, the streets are filled with fit, well-dressed people, and Swedish children all look so healthy and happy. Even tougher parts of town, with heavy immigrant populations, are strikingly nicer than their equivalents in London or Paris.”

Ja, analysen kan tyckas ytlig och visst har vi problem även i offentligt utförd verksamhet men trots allt – någonting rätt måste vi i alla fall ha gjort.

Europe: the hyper-competent Swedes take charge | Charlemagne’s notebook | Economist.com

Shared via AddThis

Tipstack till Johan Norberg.

Read Full Post »

roubini-nouriel_thumbnailNouriel Roubini, en av de ekonomer som kritiserade det finansiella systemet långt innan den senaste kraschen och som redan 2005 varnade för de amerikanska subprimelånen, intervjuas av CNBC om det ekonomiska läget i världen.

Roubini är orolig att ökande oljepriser och höjda långsiktiga räntor riskerar att hämma den ekonomiska återhämtningen. Han nämner även risken för en double-dip, dvs att den återhämtning vi upplevt den senaste tiden bara är tillfällig och att vi riskerar ett återfall.

Kanske lite väl tidigt att ropa hej med andra ord.

Se hela intervjun här: Oil, Rates May Stifle Recovery: Roubini – CNBC.com

Mer av Roubini hittar du här: http://www.rgemonitor.com/roubini-monitor

Read Full Post »

lonnroth20090616

I går var det ”Stockholmssläpp” för Johan Lönnroths nya bok Den tredje vänstern på Söderbokhandeln på Götgatan i Stockholm.

I Den tredje vänstern beskriver Lönnroth den politiska vänsterns utveckling, från 1700-talets liberalism, via den revolutionära och/eller reformistiska socialismen till dagens stagnerande vänster och hävdar att det är dags för en helt ny vänsterrörelse – den tredje vänstern.

Här är ett citat ur förordet:

”Den tredje vänstern är ännu i sin inledande fas. Och eftersom historiens list nästan alltid överträffat människans, kan vi inte ännu veta så mycket om den. Den är ännu dröm och förhoppning mer än en realitet. Men tendenserna finns där i nutidens rörelser: Människor som verkar för demokrati och självförvaltning i sina företag och bostadsområden. Människor som vill leva i harmoni med naturen och som spränger gamla könsroller. Människor som ser sig som världsmedborgare och bygger den globala demokratin.”

Den Tredje Vänstern finns att beställa i din närmaste bokhandel, via Books on Demand eller Bokus, och är utgiven av Federa som är en helt ny, partipolitiskt obunden tankesmedja som jobbar i ”den långa svansen”.

Jimpan, Charlotte Wiberg (som gjort det fina omslaget), Claes Krantz och Per Herngren har redan bloggat om Den tredje vänstern.

Read Full Post »

Older Posts »