Timothy Garton Ash skriver i en krönika i dagens Guardian att kapitalismen inte längre har några rivaler men att den riskerar förstöra sig själv.
Kapitalismen som idé och system har spridit sig över jorden och är nu lika en lika naturlig del av det Kinesiska samhället som det Amerikanska (läste förresten nånstans att kineserna lägger mer pengar per capita på reklam än reklamens hemland USA… tro’t om ni vill men antalet reklamskyltar i Peking är definitivt fler än i exempelvis New York) .
Visserligen, påpekar Garton Ash, finns det de som menar att den variant av kapitalism vi har i Europa där vi tar hänsyn till fler intressenter än bara aktieägarna snarare borde kallas korporatism. Exempelvis definierar professorn i ekonomi Edmund Phelps kapitalismen som ett ekonomiskt system där privat kapital relativt fritt tillåts investera och utvecklas utan restriktioner från andra samhällsintressen. Med den smala definitionen av kapitalism är det kanske bara extrema varianter som Phelps skulle gå med på att kalla “kapitalism”. Men trots detta är nog de flesta bedömare ense om att det kapitalistiska systemet numera är totalt dominerande i världen och att det för tillfället finns väldigt få, om ens några, konkreta exempel på trovärdiga, beprövade och realistiska alternativ.
Vilka hot finns då mot det globala, kapitalistiska systemet? Garton Ash menar att kapitalismen i motsats till vad som tidigare hävdats inte alls är ett självkorrigerande system som hela tiden anpassar sig efter förändringar i samhället och i slutändan förändras och utvecklas för att möta nya krav och hot. Många marknader är i obalans och någon “osynlig hand” verkar alltmer sällan finnas till hands för att styra upp marknaden. I stället krävs allt oftare ingripande från politiskt håll genom lagar och beskattning för att rätta till marknadsdefekter.
The Economist tar i en ledare daterad den 18 januari i år (Rich man, poor man) upp frågan om den globala kapitalismen håller på att hotas och tar upp två aspekter - ökad ojämlikhet i rika länder kopplat med en dålig löneutveckling för både arbetare och tjänstemän. Exempelvis har ersättningar till företagsledare och kapitalägare på senare tid ökat dramatiskt på bekostnad av andelen av företagens omsättning som går till löner. Samtidigt som de multinationella företagen gör rekordvinster slås i många av de rikare länderna olika former av verksamheter som exempelvis tillverkningsindustri ut. I USA höjs nu krav från delar av samhället på exempelvis tullar och handelshinder i försök att bevara jobben.
Ett annat, och kanske ännu mer akut, hot mot kapitalismen är hotet mot miljön. Vår planet klarar omöjligen av att långsiktigt försörja sex och en halv miljard människor om alla skulle förbruka lika mycket energi och naturtillgångar som den rikaste delen av världens befolkning gör. Kapitalismen bygger på kapitalackumulation och expansion dvs i slutändan på en aldrig avstannande tillväxt men i en global värld där tillgången på exempelvis naturresurser sätter begränsningar för materiell konsumtion finns en inneboende konflikt mellan tillväxt och ett på lång sikt uthålligt samhälle.
Garton Ash avslutar med att fråga om vi är beredda att konsumera mindre så att andra kan konsumera mer. Är vi det?
Kändes rätt mycket världssystemteori det här. Hotet mot miljön är förstås en tänkvärd invändning, men det som säkert är överraskande för många är att kapitalism och marknadsekonomi (fri konkurrens, etc.) inte alls är samma sak - utan snarare att kapitalackumulation alltid varit beroende av “kvasimonopol” av olika slag (statliga subventioner till inhemska företag, patent, tullmurar, etc.).
Med risk för att bli alltför sossig tror jag det framför allt gäller att finna en schyst form av blandekonomi. Sedan är ju jag alltid positiv till mer experimentella saker, som kooperativ, sociala företag, LETS, osv.
Kul att du kommit igång att blogga lite mer!
Ett tillägg, så att inte nån högermänniska som råkar läsa det här missförstår mig: Jag är snarare för frihandel och fri marknad än för kapitalism (vad nu kapitalism är). Ackumulation av kapital är ackumulation av makt, och det är inte bra…
Hej Jimpan,
visst luktar det lite världssystemteori - får väl ta och läsa lite Wallerstein igen kanske, det var ett tag sen…
Hur som helst - håller med om att det smartaste förmodligen är nån variant av blandekonomi där olika typer av företagande tillåts. Om man sen kallar det kapitalism eller någonting annat spelar mindre roll.
don Tomaso
Har du läst det här och det här? Kommentarer?
Du får gärna låna Wallerstein av mig. Jag har några böcker. Clandestino imorgon, annars fika i helgen?
Ett problem med miljöargumentet är att hela världen ska inordnas i systemet. Större delen av utvecklingsländerna är beroende av energikonsumtion för sin utveckling, dessa länder kommer aldrig att gå med på att minska energi uttaget, bara förändra det till det billigare. Lyckligtvis finns det ingen motsättning i billig och ren energi. I sig ingen motsättning till “kapitalism” heller, vad det nu kan vara som Jimmy sa.
Off topic: Gillar nya designen på din blogg! (Och namnet.)